Redhead
Lisa, tjejen som jag bor med, berättade för någon dag sedan hur hon och hennes vänner i UK hade en pakt när de var mindre. En pakt mot dem med rött hår. Självklart undrade jag varför och hon svarade enkelt att de flesta var fula och konstiga. Aldrig skulle hon dejta en kille med rött hår. Igår kom jag av misstag in på en sida som handlade om just rödhårighet, börjde läsa och klicka mig vidare. Lite av det som skrevs var ganska intressant och en del rent underligt:
- Endast en procent av jordens befolkning är rödhåriga.
- Under medeltiden trodde man att rödhåriga personer var tillverkade när mamman hade mens. Rött var ju djävulens färg och det röda håret kunde därför tyda på att människan var häxa, varulv eller vampyr.
- De gamla egypterna offrade rödhåriga till Gudarna.
- En vanlig uppfattning om rödhåriga är att de har eldiga humör och vassa tungor, är konstnärliga, sexintresserade, svartsjuka, bråkiga, besvärliga osv.
- Stora författare liksom Shakespeare klädde sina onda karaktärer med röda peruker. Tänkt efter, de flesta ”onda” i många berättelser är rödhåriga. Judas i bibeln, de elaka grekiska gudarna, Victoria i Twilight, Skeeter i South Park m.f.
- Forskare har funnit att personer med rött hår kräver större mängd bedövningsmedel.
- Gingerism – fördommar, rädsla och hat mot rödhåriga – blir ett allt större problem, speciellt i Storbritannien, och jämställs med rasism och trakasserier mot homosexuella.
- Rödhåriga är ett utdött släkte. Redan om 100 år, menar vissa forskare, kommer den naturligt röda hårfärgen vara borta.
Ska man nu tro på dehär, ligger de nått i det? ja, då ser de inte så bra ut...