S a n d r a

Fan. Vaknade otaliga gånger inatt. Rädd till tusen, hjärtat på högvarv och med en sådan konstig känsla i magen att hela kroppen stelnat. Det dunkar på taket, någon skrapar på fönstret och sendan, ytterligare, en högljudd duns på taket. Ser någonting röra sig i mörkret utanför. Ungefär där någonstans börjar hjärnan fungera och jag kan tänka klart igen. Vågar andas och inser var oljudet kommer ifrån. Stora lurviga djur som lever på gården och hustaket. Possums.  

Skrev i ett tidigare inlägg att jag gillade de små djuren som levde på gården. Ångrar mig bittert då de växt en aning och inte alls är lika söta längre. Att de sedan ska väcka och skrämma livet ur mig gör inte saken bättre. Är till och med rädd när jag kommer hem på kvällarna och ska låsa upp dörren. Känns som de sitter på taket eller i trädet ovanför. Kankse kommer växa sig alltför feta och ramla ner, bita mig med huggtänderna.